.

Pigg och glad efter en timmes tupplur och därefter en joggingtur. Solen som gassade i ansiktet, vårvärme. Åh, livet är underbart! Även om det ibland är slitsamt också.

En familj på en mamma och tre döttrar som delar på EN dator är otillräckligt ibland, särskilt när allla går i skolan !! Den senaste tiden har det ibland närinpå varit krig om vem som ska få sitta vid datorn och skriva på sin uppsats. För ett par veckor sedan var jag tillexempel tvungen att stanna kvar i skolan till fem för att skriva färdigt en engelska uppsats.
   Och som igår när jag kom hem och bad om datorn... Bad om att få sitta där eftersom den ena systern hade suttit där hela måndagseftermiddagen. Då fick jag inte datorn förrän klockan åtta på kvällen vilket resulterade att jag var tvungen att sitta uppe med boken och göra tabbar till klockan 2! Jag tyckte att det var mer än rätt att jag skulle få sitta där eftersom idag var verkligen absolut deadline på att publicera boken. Inte konstigt att jag får damputbrott när hon ändå sätter sig där medan jag sitter inne på toaletten och utför mina behov. Det påbörjas en het diskussion och ingen vill ge sig. Hon tycker att jag skriker och gormar alldeles för mycket. Hon muttrar något om att jag är störd. Dock tycker jag att hon låter ganska bitchig själv. Hon stärker sitt argument genom att säga att hennes uppsats måste vara inne på fredag. Jag skriker att min bok måste faktiskt vara färdig imorgon!!!

"Men Natta, du får faktiskt tänka på att det inte bara är du i den här familjen. Förresten behöver du inte skrika"

"Vet du en sak! Pågrund av att du var tvungen att sitta så länge vid datorn igår så satt jag uppe till två i natt och har bara sovit ca fyra och en halv timme. Det är inte så himla konstigt att jag skriker. GAH!"

"Du kanske skulle ha tänkt på att det faktiskt finns fler i den här familjen som behöver datorn innan du började skriva boken, du behöver inte vara så egoistisk!"

"Så du menar att jag inte skule ha skrivit en bok från början?!"

"Ne, du skulle nog inte ha gjort det".

Jag stampar upprört därifrån, in på mitt rum, slänger mig på sängen, trycker ansiktet ner i kudden och försöker andas och lugna ner mig. Tre minuter går. Jag ringer pappa och vi bestämmer att jag ska komma dit istället.

Haha, jaa ni kanske känner igen er? Det här är en typisk konflikt i vår familj och jag blir galen varje gång.

Något ganska retfullt är att när jag sedan kom hem igår klockan 22.30 säger mamma att datorn har varit ledig sedan klockan 18. (Tiden då jag kunde sätta mig vid datorn hos pappa). Då hade de nämligen gått ut för att dela ut reklam med kompisar. Tack så mycket, tack! Hade hon ju kunnat nämna tycker jag då. Menmen. Småsystrar är alltid småsystrar: Hopplösa men ändå älskvärda! För ibland kan de ju vara gulliga och snälla också. Dessutom hade nog en familj utan dem varit ganska tråkigt. 

Btw, jag tror jag måste köpa mig en egen dator!

/ n