.

Det är oktober och i natt kom första snön. Jag kunde inte hindra den första pirrande julkänslan som jag kände. Men trots att det bara är oktober så kändes det härligt. Första snön är alltid speciell, så är det!

Nu har jag börjat fundera på Au-pair på allvar och det lutar allra mest mot USA. Det gäller bara att ansöka snart och få det gjort. Men jag tvekar fortfarande något, det känns så stort liksom, ett stort steg ut i världen på egna ben. Kommer jag att våga? Kommer jag att klara av det? Ibland känns det självklart att jag ska åka, men så kommer det stunder då jag tänker på allt runt omkring mig. Vänner, familj, kärleken. Allt kommer ju lämnas kvar, vill jag verkligen lämna allt det för att åka iväg i ett år? Men det har alltid funnits i mina tankar, alltid varit som en dröm. Varför ska jag då inte ta chansen? Våga leva min dröm...
/ n