.

Jag kom på igår när jag var på körskolan att jag nästan saknar det lite. Inte allt plugg och sånt, ush nej. Att ha fixat körkoret är det skönaste som finns typ... Men ändå. Man var där så mycket, i stort sett varje dag. Så fort man fick en extra håltimme, sovmorgon eller slutade tidigare så var det körskolan direkt som gällde. Jag i stort sett bodde där ett tag. körskolan var mitt andra hem kan man säga. Kommer ihåg sovmorgonen veckan efter körkortet. Äntligen kunde jag ta nytta av den. Det hade varit länge sedan sist. Ne, det är väl mer folket man saknar. När jag ser människor som sitter och kämpar med de där frågorna på datorn tänker jag bara: Stackars dem. Jag vet hur det är. Fy vad skönt att ha det gjort! Att ta körkort kan man säga var ännu en fas i livet, en intensiv sådan. Det är väl just därför man alltid kommer att minnas den tiden och de människor som hjälpte och stöttade en. Jag vet, det är snart en månad sedan jag klarade uppkörningen men jag Vill bara säga TACK till er, för det är ni värda! Behöver knappast nämna några namn, för ni vet alla vilka ni är! :)
/ n